Långväga drömmar och reflektioner om livets val

Just nu drömmer jag om en resa, en resa längre bort än jag någonsin varit. Jag har varit väldigt skoltrött det senaste och då inte för att jag ogillar studentlivet utan för att jag är expert på att ställa för höga krav på mig själv tävlingsmänniska som jag är. Jag hatar att misslyckas och att inte vara bäst, även om jag egentligen inte tycker att det är särskilt viktigt. Hur farligt kan det vara om allting inte går som man tänkt sig? Antagligen inte farligt alls, livet går vidare ändå och världen går definitivt inte under. Och det kommer alltid finnas någon som är bättre oavsett så varför ska man må dåligt över småsaker som inte betyder ett dugg i det stora hela? Livet handlar faktiskt om att må bra och att ta beslut för sin egen skull. Jag kan bara leva mitt eget liv och det är bara jag som kan påverka hur jag vill leva det. 

Kör inte över dig själv, det vinner du inget på!

Förra terminen tog jag ett för mig stort beslut för mig själv, nämligen att inte läsa en kurs som gick över båda perioderna. Vi hade två kurser utöver denna i vardera läsperiod där både arbetsbelastning och nivå var hög så jag hade fortfarande mycket att göra. Det var väldigt jobbigt i början att som jag kände det erkänna mig "svag", att jag inte klarade av det jag tagit på mig, men det var det bästa beslutet jag kunde ta just då. Att jag nu måste läsa in den kursen, eventuellt över en sommar, gör mig faktiskt inte så mycket. Jag bestämde mig också för att jag måste stressa ner och vara nöjd med det jag gör istället för att må dåligt för det jag inte gjort oavsett när det gäller skola, träning eller något så simpelt som vardagssysslor. 


Jag valde att började studera direkt efter gymnasiet vilket jag idag kan ångra lite. Min erfarenhet är att de som tog ett år ledigt har mera motivation till studierna och de flesta har även gjort sin livs stora resa, något jag ofta beklagar mig över att jag inte har. Jag och min vän Karin, som också började plugga direkt, brukar ofta drömma oss bort i tanken och beklaga oss över att vi inte är ute och reser men hey, vi kan faktiskt göra något åt det. Jag läser idag min sjätte termin på en civilingenjörsutbildning och fyller senare i år 22 år. Jag är absolut inte för gammal för att ta ett uppehåll och jag kommer inte att vara antik när jag tar min examen. Så varför inte chansa lite, ta ett uppehåll och jobba lite och göra den där resan jag så länge drömt om. Vad har jag att förlora? 


Förhoppningsvis  kommer vi ge oss ut på en längre resa nästa vår men hur ska man kunna välja vart när det finns så många ställen och världsdelar att se och uppleva i denna stora värld? Alla dessa val gör mig smått galen. 

"Och den sol som gick ner,
någon annanstans ger,
ett gryningsljus att förlita sig på"
En värld full av liv - Lejinkungen
(Svensk text: Monica Forsberg)